I morse när jag låg och blundade så lyssnade jag på hur barnen och Sambon gjorde sig klara för att bege sig till jobb och skola hamnade jag i nogon slags vakendröm.
Jag såg min nyligen bortgågna farbror komma traskandes med en glimt i ögat. Jag var helt medveten när jag jänkte att det var konstigt att han dyker upp i mina drömmar så ofta nu. Jag tänkte även att denna gång ska jag fråga vad han vill. Min farbror A var inte ensam utan hade följe med ett par andra män. Alla tre pratade livligt, men jag förstod ingenting av vad de sa. Det var inget språk från denna världen kan jag bara konstatera. Vi satte oss runt ett bord och jag frågade varför de kommit och undrade varför mamma inte hade följt med dem och krävde att min mamma skulle visa sig. Jag tyckte det var så konstigt att A kom själv.
Efter ett litet tag fick jag ett svar, jag kom på att mamma kanske inte dyker upp i mina drömar eftersom det blir för jobbiga känslor då. Jag minns att jag klart och tydligt kom fram till det och försökte meddela min syster om det oxå.
Till slut så satt mamma där framför mig och jag blev faktist lite arg på henne. Hon satt där som om hon inte var död utan hon var helt vanlig. Hon hade sin ljugröna mjukis kofta på sig och det såg ut som hon åt på något. Hon var lite grådaskig i ansiktsfärgen vilket var enda tecknet på att hon inte var en av oss längre. Jag frågade hur hon hade det och hon svarade att hon hade det bra. Jag undrade om hon saknade livet på jorden och hon sa att egentligen så gjorde hon inte det, jag förfinade frågan och sa att jag menade ifall hon saknar OSS och inte alla vardags sysslor, på vilket hon svarade att det gjorde hon, men att hon försökte vara med oss även om vi inte kunde ses mera. Efter det så blev jag lite arg på henne igen och sa att varför hon inte försökte hjälpa min syster då hon inte har det så lätt med sin huvudvärk och sorgearbete, på det fick jag inget svar.
Sen var det slut med vakendrömen och jag undrar om jag får uppleva den igen och det var inte alls så jobbigt att “träffa” mamma igen utan bara trevligt. Jag hoppas hon dyker upp snart igen.
Jag tror att jag försöker bearbeta min sorg i drömmen på detta viset. Vist skulle det vara kul om det var min farbrors och mammas andeväsen jag träffade men det vet man ju inte. Det går inte att bevisa varken att det är eller inte är på det viset. Hur som helst så dyker detta scenariot upp med största sannolikhet för att jag behöver bearbeta dessa jobbiga känslor jag har efter min mors död. Jag behöver även bearbeta nin farbrors bortgång men tror att den är lättare att handskas med och därför kommer han upp tydligare i mina drömmar.

Ja jag htror nog lika som dig att andar knappast kan göra nåt åt din huvudvärk men har förkortat ner upplevelsen en del för som drömmar är så hoppar de fram och tillbaka och är svåra att skriva ner.
Klart jag bryr mig om dig du är ju min käraste lillasyster yster som jag önskar endast det bästa här i livet <3
Vi människor har en ganska vanlig men konstig bild av andar och de döda. Det är vanligt att många tänker ungefär som du, d.v.s. att andar på något vis blir som små gudar som kan påverka våra liv. Nu vet jag ju inte alls hur det är efter döden, om det finns andar och hur de i så fall fungerar… Men att klandra någon som man tror är en ande för att den inte hjälper oss är egentligen inte rättvist.
Låt oss leka med tanken att det verkligen var mamma du såg. Vad skulle väl hon kunna göra åt min huvudvärk och sorg? Kanske var det därför du inte fick något svar? Vad vet jag.
Men jag blir väldigt berörd av att du bryr dig så mycket om mig <3
Hejsan! Ja, jag låter mer än gärna min dotter skutta runt med svabben, även om det blir lite dubbelarbete imellanåt..
Ja, visst är den snygg? Såg den på Rusta, å blev genast stormförälskad i den.
Men vi valde att plocka ut en av de lila nyanserna i fjärilarna att måla resten av väggarna med.. Men ska upp en massa hyllor å tavlor, så det kommer inte se så himla rosa/lila ut sedan. För det blev lite väääl mycket av den enfärgade tycker jag själv.. Men aprikost? Hade jag inte ens en tanke på.. Valde mellan grön-turkost eller den som vi till slut valde..
Hoppas ni klarar er utan mig där borta på Humlan..
Å inte saknar mig för mycket å så.. Haha.. men jag misstänker ju att vi lär ses igen.. 

Nu ska jag gå å lägga mig, för min nuvarande arbetsplats ligger ju liiiite längre hemifrån, å så ska jag cykla dit, å börjar 6.30 (döden!) imorrn.. Måste hinna få lite sömn innan dess..
Ha det så bra, å hälsa alla från mig!