Det har inte varit lätt att bestämma om jag ska flytta eller ej så där av har jag helt haft blogguppehåll.

Den nya adresseen är följande pysselsystrar.com/sussu välkomen dit..

———————————————–

Nu har jg reggat mig färdigt och t.o.m. satt en följ mig knapp. Klicka på den om ni vill följa min blogg.

Men nu tänkte jag ju inte skriva om familjens frukostvanor utan när jag gick runt på coop så hittade jag en söt liten mus med tillhörande musmatta. Den var tom till nedsatt pris så jag kände att jag borde slå till och köpa den eftersom jag behövde en till min laptop. Det är inte helt enkelt att styra musen med en touch pad. så nu har jag en fin mus att klicka mig fram med.

Jag såg min nyligen bortgågna farbror komma traskandes med en glimt i ögat. Jag var helt medveten när jag jänkte att det var konstigt att han dyker upp i mina drömmar så ofta nu. Jag tänkte även att denna gång ska jag fråga vad han vill. Min farbror A var inte ensam utan hade följe med ett par andra män. Alla tre pratade livligt, men jag förstod ingenting av vad de sa. Det var inget språk från denna världen kan jag bara konstatera. Vi satte oss runt ett bord och jag frågade varför de kommit och undrade varför mamma inte hade följt med dem och krävde att min mamma skulle visa sig. Jag tyckte det var så konstigt att A kom själv.

Efter ett litet tag fick jag ett svar, jag kom på att mamma kanske inte dyker upp i mina drömar eftersom det blir för jobbiga känslor då. Jag minns att jag klart och tydligt kom fram till det och försökte meddela min syster om det oxå.

Till slut så satt mamma där framför mig och jag blev faktist lite arg på henne. Hon satt där som om hon inte var död utan hon var helt vanlig. Hon hade sin ljugröna mjukis kofta på sig och det såg ut som hon åt på något. Hon var lite grådaskig i ansiktsfärgen vilket var enda tecknet på att hon inte var en av oss längre. Jag frågade hur hon hade det och hon svarade att hon hade det bra. Jag undrade om hon saknade livet på jorden och hon sa att egentligen så gjorde hon inte det, jag förfinade frågan och sa att jag menade ifall hon saknar OSS och inte alla vardags sysslor, på vilket hon svarade att det gjorde hon, men att hon försökte vara med oss även om vi inte kunde ses mera. Efter det så blev jag lite arg på henne igen och sa att varför hon inte försökte hjälpa min syster då hon inte har det så lätt med sin huvudvärk och sorgearbete, på det fick jag inget svar.

Sen var det slut med vakendrömen och jag undrar om jag får uppleva den igen och det var inte alls så jobbigt att ”träffa” mamma igen utan bara trevligt. Jag hoppas hon dyker upp snart igen. 

Jag tror att jag försöker bearbeta min sorg i drömmen på detta viset. Vist skulle det vara kul om det var min farbrors och mammas andeväsen jag träffade men det vet man ju inte. Det går inte att bevisa varken att det är eller inte är på det viset. Hur som helst så dyker detta scenariot upp med största sannolikhet för att jag behöver bearbeta dessa jobbiga känslor jag har efter min mors död. Jag behöver även bearbeta nin farbrors bortgång men tror att den är lättare att handskas med och därför kommer han upp tydligare i mina drömmar.

Vädret i sig är det inget fel på, riktigt fina dagar har det varit, men som sagt en aning för kallt enligt mig. Hoppas ändå vädret håller sig så jag kan njuta av mina två  lediga dagar som jag har nu måndag och tisdag.

Jag ska om en stund återvända till jobbet för att avsluta min delade tur och min jobbhelg.

Jag känner att jag skulle behöva vara ledig flera dagar i sträck så jag hann bli utvilad.Fast det dröjer nog ett tag tills dess. Tidigast jag kan komma på är om 9v då barnen har höstlov. Det är ingen idé att söka semester före det eftersom jag ändå måste vakna och skicka iväg barna till skloan.

Ja, nu vet ni mina tankar om stundens trötthet och jag har fått föra en monolog i ämnet till den som orkat läsa.

Vill även passa på att upp.märksamma er som gillar pyssel om att min och min systers gemensamma pysselblogg har fått en ny adress. Vi finns numer på http://pysselsystrar.com en lite enklare adress att komma ihåg.

Nu önskar jag alla en trevlig höst och hoppas jag får massor att bogga om.

Nu kanske det inte låter som jag inte är helt klok i huvudet när jag säger att årets sommar är en av de bästa. Jag ska strax berätta varför det är det.

Först vill jag passa på att berätta om hur klantig jag är. I förrgår hämtade jag min bil från verkstan där den varit på lackering efter att jag skrapade i högra sidan i garageporten. Den var riktigt fin och det synttes inte ett spår av min lilla fadäs. Så gick det ett dygn och jag skrapar återigen högra sidan.. Denna gången är det en stor stenbumling i vägen. Jag hade stannat vid vägkanten för att inte köra på mina barn som sptang runt bilen för de blev så glada när jag kom för att hämta upp dem. Sedan bildades det en kö bakom mig och jag tänkte snabt svänga in på parkeringen på höger sida för att inte blockera vägen. men jag såg inte stenen som Eidars ställt i infarten utan gjorde en för snäv sväng och skrapade upp underredet på höger sida. Denna gäågen blev skadan mycket värre. JAg kallade på polisen och raporterade händelsen. sedan gjorde jag en skadeanmälan igen och hoppas på att det blir Eidars som får ta skulden. Men jag tror inte det går igenom men vi får se.

Stenen stod ju väldigt malplacerad och långt ut på vägen så jag hoppas det går igenom.

Men nu ska jag berätta vad som gör denna sommar så bra. Det är nämligen just idag som jag ÄNTLIGEN efter 8 års slit blir fastanställd i kommunen. JIHUU säger jag bara. inte ens gårdagens fadäs med bilen kan få mig på dåligt humör för jag är såå glad idag.

Jag har i helgen varit ledig och varit på mässa som jag skrivit lite mer om på pysselsystrar sidan. Jag har även sålt min Golf. Jag är nöjd med det då jag fick en bra bit över det jag trodde jag kunde få. Nu är jag den enda i familjen som har bil eftersom även Erik sålt sin Volvo. Han är sugen på en Saab bio power och söker nu frenetiskt efter en lämplig bil. Jag antar att det är halv jobbigt för honom att vara utan bil men jag tänker att nu är det hans tur att känna hur ”lätt” det är att ta sig runt utan. Jag har ju själv bara haft körkort i snart ett år och mins hur han brukade låta när jag klagade över att det var så jobbigt att cykla till och från träning. Nu ska han banne mig få känna på sin egen medicn. Jag får återkomma med hur det gick med det senare.

Nu tog flödet ett abrupt slut så jag antar att bloggartikeln är färdig och handlar om payback

Har idag varit vid hennes grav och lämnat penseer och påskliljor. Än så länge finns ingen gravsten så det fick bli i en provisorisk kruka. Jag stack även ner en liten gravlyckta i krukan och ut genom bottenhålet och jag hoppas det blir orört där det står brevid ett litet kors med mammas namn på.

Påsken har alltid inneburit lite påsk mys hemma hos mor och far, med lite skattjakt för barnen efter påskägg. I år känner jag mig helt bortkommen vad gäller allt som har med påsken att göra. Jag har ingen lust att baka påsktårta, ingen inspiration till barnens påskägg och än mindre till skattjakten de förväntarsig få av påskharen. Jag har inte orkat pynta det minsta och har i själva verket fortfarande julgardinen kvar i köket. Pinsamt är det ju men jag kan bara inte få saker gjorda. Allt har totalt låst sig. Alla frågar och undrar hur jag har tänkt lägga upp påsken men har ingen som helst aning eller lust heller.

Det enda jag tänker anstränga mig för är att barnen får sitt påskägg och att det blir en hyfsat rolig dag för dem. De vuxna tänker jag blankt skita i för det är väl inte bara JAG som kan planera.

Nä nu vill jag inte gnälla mer för jag blir inte gladare för det. Men eftersom jag kände att jag ville få ur mig dessa tankar så var jag tvungen att skriva. Förr var det just mamma som jag pratade med om sånt här och har ännu inte hittat någon annan jag vill betunga med mina ledsna tankar.